Rosberget

Vindpark Rosberget – ett förbättrat projekt med stor klimatnytta och lokal förankring

Ett omarbetat förslag för vindkraftsprojektet Rosberget i Gagnefs kommun har lämnats in för miljöprövning. Med färre och mer genomtänkt placerade verk ska projektet bidra till både minskade utsläpp och ökad elförsörjning i Dalarna – samtidigt som det ger ekonomiska mervärden för lokalsamhället och tar hänsyn till natur- och friluftsområden.

Galileo Empower har nu lämnat in en tillståndsansökan för Vindpark Rosberget i Gagnefs kommun. Projektet, som planeras söder om Mockfjärd, har utvecklats genom omfattande mätningar, naturinventeringar och samråd – och har omarbetats i grunden utifrån de synpunkter som framkommit. Det reviderade förslaget innebär att antalet vindkraftverk minskats från 22 till 16, med flera anpassningar för att ta hänsyn till landskap, naturvärden och närboende. Syftet är att skapa en vindpark som levererar stor klimatnytta och samtidigt visar hänsyn till omgivningen.

Ladda ner miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) här: MKB Vindpark Rosberget

Ladda ner PM Landskapsbild med fotomontage här: PM Landskapsbild Rosberget

För allmänna frågor om Vindpark Rosberget är du välkommen att kontakta oss på rosberget@galileoempower.se

Gagnef kommun

Tillståndsprövning pågår

Upp till 16 vindkraftverk

Ca 405 GWh el par år

Justeringar efter samråd

I den uppdaterade ansökan har följande förändringar genomförts:

  • Några verk har sänkts i höjd för att undvika påverkan på Borlänge flygplats.
  • Inga verk placeras söder om sjön Rosen, i syfte att skydda områden nära Gyllbergens naturreservat.
  • Ljudnivån i Gyllbergens naturreservat begränsas till 35 dB(A).
  • Avståndet till Tryssjöbergets naturreservat har ökat, och ett verk nära Mockfjärd har tagits bort.
  • Vandringsleder och fäbodmiljöer skyddas genom placering och bevarande av skogsridåer.
  • Verksplaceringar och infrastruktur har anpassats till lokala naturförhållanden.

Förändringarna är ett direkt resultat av den dialog som förts med myndigheter, organisationer och allmänheten samt av de inventeringar som gjorts i området.

Klimatnytta och regional betydelse

Vindpark Rosberget beräknas producera cirka 405 GWh fossilfri el per år – motsvarande elförbrukningen för cirka 81 000 villor. Projektet kan därmed minska koldioxidutsläppen med omkring 243 000 ton per år, enligt beräkningar från nätverket Vindkraftens klimatnytta. Det motsvarar cirka 17 procent av Dalarnas totala utsläpp.

Utöver klimatnyttan har projektet potential att bidra till regionens elektrifiering, bland annat inom vätgasproduktion och industrins omställning.

Projektet förväntas även ge ett tydligt ekonomiskt tillskott:

  • 160 årsarbeten under byggtid, varav 72 i regionen.
  • 6 lokala arbetstillfällen under drift.
  • 24 miljoner kronor i skatteintäkter.
  • 109 miljoner kronor i fastighetsskatt till kommunen.
  • 1,5 miljoner kronor per år i bygdemedel.
  • 3 miljoner kronor per år i närboendeersättning till 519 fastigheter.

Så fungerar tillståndsprocessen för vindkraft

För att bygga en vindkraftpark krävs ett miljötillstånd enligt miljöbalken. Det är Miljöprövningsdelegationen (MPD) vid länsstyrelsen som ansvarar för att granska ansökan och fatta beslut. MPD gör en omfattande prövning av påverkan på människor, natur, kulturmiljö och andra allmänna intressen.

Kommunen har vetorätt i processen. Om kommunen säger nej, stoppas projektet direkt – utan att någon miljöprövning sker. Om kommunen tillstyrker eller avstår från att yttra sig, går ärendet vidare till MPD för prövning. Ett tillstånd kan därefter överklagas till mark- och miljödomstolen.

Att tillåta en miljöprövning är alltså inte att säga ja till hela projektet – det är att ge våra expertmyndigheter möjlighet att göra en rättssäker och professionell bedömning.

Nästa steg i Rosberget

Tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning har nu lämnats in till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Dalarna. Myndigheten kan be om kompletteringar och när de bedömer att ansökan är komplett, annonseras detta i en lokaltidning. Samrådsparter som närboende har då möjlighet att inkomma med yttranden på förslaget.

För att prövningen ska kunna inledas krävs att Gagnefs kommun godkänner att ärendet får miljöprövas.

Bara 3 procent av svenskarna är starkt emot vindkraft

Men vi vet att det kan kännas som att befinna sig mitt i en storm att besluta i vindkrafts­ärenden som kommun­politiker. Med den här kampanjen vill vi räta ut några frågetecken om vad svenskarna faktiskt tycker om vindkraft.

Till kampanjen